Det finns änglar....

I dag hade jag bestämt med mina flickor

att jag skulle komma till Halland där Jonna

bor och hämta hem hennes lillasyster som 

hade sällskapat henne ett par dagar. Vi 

hade avtalat att jag skulle komma när

middagen var klar. Tog hundar med  mig 

som alltid blir lika glada när de får följa 

med. Hann någon mil på den trafikerade 

motortrafikleden vid Hässleholm när det 

plötsligt högg till i ratten. Förstod genast

att det var punka på hjulet!! Naturligtvis

så var det på den enfiliga delen. Körde så

långt ut i kanten som jag kunde o vågade

 (diket stupade lite brant ner). Försökte 

lite darrande på handen ringa några samtal

för att få tag i hjälp men på något konstigt

vis så tycktes alla vara upptagna av olika

anledningar. Fick till sist tag i en kompis 

som var hemma på en snabblunch.  Vi

var dock överens om att ingen av oss

klarade att få loss de maskindragna hjul-

muttrarna men hon kunde skjutsa mig

och hundarna hem. Bilhjälp fick 

jag fixa senare! 

Varningstriangeln hade jag fått ut så

fort jag förstod vad som hade hänt

men jag kan berätta att det är ingen

höjdare att stå vid en så pass trafikerad

väg där bilarna kommer i minst i 100

km bara någon meter i från en. Precis

innan min väninna kom så stannade en 

bil med en tom bilssläp och frågade om 

jag behövde hjälp? Om jag behövde...

Ut med den stora hundburen och fram

med extra däcket. Efter många om och 

men så fick min "hjäpare" loss muttrarna

på däcket och då hade han rejäla verktyg

till hjälp. Inte sådant litet klent som fanns

i min bil... Hade inte det lyckats så
hade han erbjudit sig att baxa upp
bilen på hans släp och köra hem
allt till mig.
Efter lika många om och men så

kom extradäcket på plats.
Tänk att det finns

änglar längs våra vägar!!! 

Middagen fick intagas

 på närliggande McDonalds (efter

som jag är diabetiker så kunde jag inte

vänta på min väntande middag hos dottern)

Sedan bar i väg till en verkstad som även

säljer däck. En massa bilar och folk som

väntade med att få hjälp med sina däckbyten

men fick endå hjälp med en gång. Nu visade 

sig att själva däcket inte var skadat utan

bara slangen. Förmodligen så har ett spik

tryckts in och punkterat den.

Ca 2½ timme efter avtalad tid så anlände

jag äntligen till Kåphult. Tjejerna kom just

hem från en ridtur som de nu hanns med

när de endå väntade på mig.

Tack Jonna för den goda fikan och 

kan tilläggas att man var ganska så

slut när vi äntligen kom hem. Kanske

lite psykiskt utmattning....

Mina fina flickor hade bla roat sig med
lite fotografering.....