I lördags eftermiddag så kom bästa Naja med Mollie
hit. Innan vi tog promenaden så var det en titt på valparna
ett måste. Malva vaktar inte längre så mycket men Naja är
känd för alla mina hundar. Mollie där i mot fick stanna kvar
ute en stund.
Efter promenaden så blev det lite fotografering av mor-dotter,
(kommer lite kort på dem vid en annan uppdatering)
Liza o Mollie alltså. Alltid så svårt att få bra kort på de där
svarta hundarna och vi som tycker de är så lika varandra
blev inte alls så lika när de kom på foto. Lite konstigt!
På dessa bilderna är valparna 12 dagar
Efter middagen i söndags kväll kände jag att jag bara
behövde röra mig. Så tog 3 hundar med mig som sällskap.
Att gå en promenad utan hundsällskap känns helt fel och
framför allt jätte tomt. Vi travade på i gott tempo o det är
inte så ofta som jag kan klara det. Visst kändes det som det
oftast gör i mina skenben (på framsidan av benen) men bet ihop
och travade på. Mina "gamlingar" gillade oxå tempot och Liza
som vanligt nästan drog mig fram. Hade fruktansvärt ont när jag kom
hem och inte tala om hur jag kände det när jag steg upp i morse.
Kunde knappt stå på benen o blåmärke (!!!) på hälarna så att jag
inte kan ha mina innetofflor på (fryser jämnt om fötterna). Är så trött
att när man någon gång känner sig lite bättre och då gör något lite extra,
som nu gick jag lite fortare än som jag brukar kunna. Ja, då ska man
lida för det sen efter åt. Jätte tråkigt är det! Sen behöver jag röra på mig
och det känns som det gör lite mer nytta de gånger som man kan ånga på
lite extra.
I går, söndag så kom min Julia hem från ett 8 dagar långt konfirmationsläger.
Måndagen var sen ledig för henne men resten av veckan så här det träffar
hela dagarna. Tisdagen ska de fotas så mycket vet jag om programmet.
Att man kan sakna sin tonåring som jag har gjort även om det är samma
humör som är tillbaka (fniss). Dock så hade hon så ont i halsen och tydligen
har hon fått samma sak som sin storebror. För idag har hon legat nerbäddad
med forts halsont o feber på sin fridag. Stackarn! Hoppas nu att hon orkar med att
i alla fall vara med på korttagningen under tisdag förmiddagen.
.
Idag, måndag så blev Malvas småttingar 2 veckor. De
är så helt underbara men att det kan vara en sån stor
skillnad på två bröder fattar jag inte. Att de får tillräckligt
med mat behöver jag i alla fall inte tveka om.
I veckan så har ögonen öppnas och genast så blir det mer
än liten personlighet. De är så söta när de plirar med sina
små mörka ögonen men någon längre vaken period finns inte.
Oftast så somnar de nästan med en gång som man tar upp
dem och håller dem i handen. Malva kan verkligen vara stolt
över dem.
Nej, usch vad klockan rusar i väg. Ska försöka ladda upp
lite bilder sen måste vi släcka ner och hoppas på lite sömn.
Sov så gott alla o kram på er!
